KYRKOTEXTIL

Nu äntligen är jag tillbaka igen. Åskan behagade ta med sig vårt modem i sin framfart, men nu är jag åter på banan igen.

I förra inlägget berättade jag om att jag inte väver på beställning men det är en sanning med modifikation för jag gjorde faktiskt ett beställningsjobb här om året. Det var för smickrande för att tacka nej.
Stiftsgården Vårdnäs ligger naturskönt några mil söder om Linköping alldeles bredvid Kinda Kanal. Det är en underbar plats där man kan äta gott, må bra och njuta, men även koppla av och samla sina tankar. 
På gården ligger ett kapell och dit behövdes det ett nytt draperi. Jag fick då frågan om jag ville formge och väva det till dem och jag såg det som ett hedersuppdrag. 
Jag ville fånga kapellets lugna känsla och ta upp den tydliga färgsättningen som fanns där. Tillsammans med inslag av guld hänger det nu på plats och blev en otroligt vacker helhet. Det känns hedrande varje gång jag besöker platsen att jag fick äran att göra det.

NEJ

Jag har ju tidigare berättat om mitt missbruksproblem, att jag missbrukar konsoller. Det visade sig att jag har 38 st hemma hos mig.
Nu ska jag berätta om en annan defekt som jag har. Jag kan inte säga ordet nej.

Här om dagen ringde det en dam som ville ha en matta och undrade om jag väver på beställning. Att väva på beställning har jag verkligen bestämt mig för att absolut inte göra eftersom jag dels inte har tiden till det plus att jag tycker att det hämmar en lite att inte kunna väva av det man har hemma, eller det man känner för. Jag hör mig själv svara  -tyvärr, jag väver inte på beställning men du kan väl komma hit så kan vi diskutera saken.
Sen kan ni väl tänka ut resten själva hur det blev...
Grytunderläggen fick ju vävas ned lite snabbt och varpan som jag ställt undan långt in fick rotas fram.
Sagt och gjort, mattan är varpad och snart ska det dras på så jag kan köra igång.
Så kan det gå...

Nej! (-jag övar bara lite på ordet) Nej!

KLUMPEN

Jag tror bestämt att det blev en igelkott!
Ja när man klipper ner och rullar ihop en väv kan det ju se ut precis hur som helst och i det här fallet blev det en stor spretig och taggig klump.

Det är alla sommarens grytunderlägg. De är ständigt slut i sin låda men nu ska det väl ändå räcka hela säsogen ut. Det blev nästan 40 stycken.

Nu ska jag bara leta fram trollspöt och vifta lite med det så att de blir fållade och klara.
Man skulle ha en liten nisse som man kunde plocka fram ur en liten låda när det ska fållas, klippas trasor eller göras något annat som är mindre roligt.   

Nu kan jag i alla fall lägga vävning av 12 meter grytunderlägg till handlingarna efter lite möda och besvär då jag fick klippa ner den första väven eftersom jag lyckats få med en rulle varp som hela tiden gick av när jag försökte väva.
Väver man som jag gjorde i det här fallet med rep, pinnar och tidningpapper så går det år en ordentligt slitstark varp men på andra försöket gick det tack och lov bättre.

Nu återstår som sagt bara fållning, fållning och fållning.

SOMMARBLOMMOR

Äntligen har jag tagit mig tid att kasta ut de gamla penséerna från trappan och bytt ut dem mot härliga sommarblommor som hälsar våra gäster och oss själva välkomna varje dag.
Hortensia och salvia ska i år pryda sin plats på vår veranda och det är riktigt härligt att komma hem och mötas av dem.
Härom dagen hittade jag även dessa söta ljuslyktor som blev kronan på verket. Det är väl inte så många mörka kvällar så man kan ha dem tända men framåt hösten blir det supermysigt med små lyktor som brinner.

Igår plockade jag in en stor bukett liljekonvaljer och deras doft fyller minst sagt hela huset. Det doftar försommar och skolavslutning!
Det är svårt att hålla sig inne och väva så här års...