lördag 29 november 2014

JULMARKNADSTID



Om en vecka är vår julmarknad i Marieholm i full gång! 
I full gång är även jag. In i det sista naturligtvis. Att man aldrig lär sig. Idag har jag kokat lakritsfudge, vävt grytunderlägg, knutit fransar och börjat lite smått på några av kransarna.
En del saker kan man inte göra i god tid innan, det vet jag också, men de vävda sakerna borde varit färdiga för länge sedan och inte stressas med i sista stund. Tack och lov bockas en det ena, en det andra av på min lista!
Nu ska jag bara lägga in en spurt sista veckan och hoppas på lite pudersnö till nästa helg som förhöjer stämningen! 

lördag 22 november 2014

ÖMTÅLIG SKATT


Jag fick för ett tag sedan en massa kartonger med fina ullgarner av en väldigt snäll granne.
Hon ansåg att hennes vävkarriär var över och att det var synd att garnerna skulle förvaras ännu längre, så en dag när jag kom hem var verandan full av spännande kartonger.
Nu var det läge att använda lite av detta till min ullväv! Ullgarnet har förmodligen förvarats ganska länge i hennes stall och utsatts för ömsom fukt, ömsom torka så garnet är ganska skört, -men inte desto mindre vackert. Med lätt hand och en portion tålamod så går det ganska bra att väva av det. Det växer inte bara på tygbommen utan även i högen med små bitar som blir över från mina lagningar. Snål som man är sparar man på varje stump vilka kommer att komma väl till pass när det blir dags för fransknytning. Men till fransknytningen är det en bit kvar. 

måndag 10 november 2014

ULLVÄV PÅ GÅNG



Jag skrev ju optimistiskt nog att när jag klippt ner den senaste bröllopspläden så skulle jag sätta upp en ny varp med vändande post i samma bindning. Det där med vändande post var väl kanske att ta i men nu sitter den faktiskt på plats.
Smidigt värre var det när trampuppknytningen redan var gjord och alla åtta skaft redan satt på plats. Tänk om det alltid gick lika smidigt, men å andra sidan skulle det väl bli ganska enkelspårigt.
Nu vävs det i alla fall rutor för fulla muggar och jag gillar verkligen den här trampordningen. Betydligt smidigare än pyjamassjalarnas diamantkypert som nu fått ta en liten paus.



lördag 1 november 2014

PYJAMASSJAL


Oj vad man lär sig mycket på att vara spontan. Som till exempel att jag nog inte ska fortsätta att vara det!
Tänkte när jag solvade min herrpyjamasrandiga sjal att den kanske bli lite mindre herrpyjamas av att vävas i diamantkypert. Och som vanligt så vad det väl inte den mest briljanta idéen.... En rörig randning med en rörig solvning det blir ju som alla ni andra redan räknat ut långt före mig - superrörigt! Tänk vad jag lär mig mycket, och tänk vad jag jobbar hårt på det positiva tänkandet medan jag frustrerat konstaterar att det är många meter kvar.
Och vilken rörig trampordning det dessutom är i diamantkypert. Jaja, har jag nu satt mig i båten så är det väl inget annat än att ro den i land! Simma lugnt!