FÅLLAT OCH KLART

Nu är de äntligen fållade och klara! Det är alltid skönt när det blir en liten hög. Några röda till jul och några för oss som är lite uppe i det blå!
Jag gillar vävda grytlappar, de är täta och håller bra för värmen. Lika snygga efter tvätt. Men behöver inte vara så rädd om dem för det är bara att slänga in dem i maskin när de är lite lasagne-geggiga.
Bara att slita med hälsa!

TRÄLIM

Trälim! det är ju en fantastisk uppfinning i textila sammanhang!

Grytlapparna är färdigvävda!
Innan jag klipper isär dem så brukar jag limma en liten sträng där jag tänker sätta saxen. Då slipper jag att det repar upp sig och trådarna håller sig på plats. Åh vad jag tycker att det sparar mycket energi på trådar som annars fransar upp sig innan man hinner fram med symaskinen.
Nu kände jag att några ryggade till lite när vi nämnde ordet symaskin.
Handvävt ska vara handfållat - så säger den gamla vävpraktikan.
Ja så är det säkert, men då kommer mina grytlappar att ligga här tills jag går i graven. Hellre maskinfållat än ofållat, så resonerar jag. Sen beror det dessutom på vad jag väver, väver jag löpare eller annat lite mer "finare" arbete, då handfållar jag också. Men väver jag grytlappar, disktrasor och grytunderlägg som jag anser är lite mer slit-och-släng-saker då fållar jag på maskin istället för att lägga ytterligare en arbetstimma på fållningen.
Sån är jag!
Nu får dessa hänga på tork innan de hamnar i s y m a s k i n e n !

BÄSTA VÄVMENTOR

Strax innan jul, ni vet när det är lite rörigt i ens liv, när skinkan ska inhandlas, klapparna ska slås in och granen ska förses med glitter, då hörde min allra käraste syster av sig och undrade om jag hade några grytlappar på lager som hon kunde ge bort i julklapp.
Det hade jag ju såklart inte och som ni vet sedan tidigare så är ju det där ordet nej lite problematiskt att få ur sig.
Några grytlappar tänkte jag, det slänger jag ju ihop i en handvändning. Fram med garn och varpa, veva på fort som tusan och så snabbt igenom skeden och i vävstolen.
Ungefär hit gick det fort, och det var väl just det som var problemet... Det var dags för pådragning. Bästa sambon hade ju hört talas om stressgrytlapparna och kallades in som pådragningsknekt - viket han vanligtvis utför med bravur. 
Det går inte många centimeter av pådragningen innan det börjar trassla sig... Ca 400 trådar fördelat på ca 20 cm är ju ganska trångt. Har man då inte varit till fullo koncentrerad vid varpningen så blir det - just det - trassligt!
Det är med mycket möda och stort besvär som jag till sist lyckas trassla ut nio meter och få upp dem i vävstolen. Mitt fokus har alltså legat på trasslet och inte på hur mycket pinnar som lagts in vid pådragningen. Det ligger många pinnar kvar på bänken, dvs det är inte jättemånga pinnar i varpen... Ajdå... Men det ska nog gå fint. (hoppas jag)
Till sist är det dags att börja väva och en grytlapp går fint. Grytlapp nummer två börjar krångla lite, grytlapp nummer tre är riktigt jobbig och grytlapp nummer fyra är ett rent helv**e.
På garnbommen är det trassel och trådar som kanar åt alla håll... Knappt inga spröt som håller saker och ting på plats, - trådarna lever sitt eget liv och har en vild fest... 

Jag klipper ner fyra krassliga grytlappar och skickar till min syster strax innan tomten ska komma. 

Efter jul, när skinkan är uppäten slår världens bästa vävmentor med mer erfarenhet än jag vågar drömma om en signal för att höra hur det går med grytlapparna. En aning uppgiven förklarar jag att jag hatar väven och har planer på att bränna den på bål...
Men hon har ju såklart en lösning på allt. Ta med dig vävstolen och kom hit så tittar vi på eländet. (som tur var så vävde jag i den hopfällbara vävstolen som bokstavligen går att ta under armen)
Vävstolen packas in i bilen och vi åker till vävmentor med make. God mat och trevligt sällskap gör att resan inte direkt känns som något besvär!
Hon skrattar och suckar lite åt pinnbristen. Innan jag vet ordet av så är varpen urdragen och en ny pådragning står för dörren. Behöver jag säga att vi fullkomligt gödslade med pinnarna den här gången!
Vävstolen åkte in i bilen igen för hemresa. Hemma var det bara att solva om och provväva. Lite oroligt var det ju, men jag borde vetet bättre. Nemas problemas! Bara att väva, le och glömma sina missöden!
Alla borde ha en vävmentor! 
(sen är hon i ärlighetens namn inte bara min vävmentor, hon funkar som mentor i det mesta och det är fantastiskt bra att ha!)

GRYTLAPPSFABRIKEN

Grytlappsfabriken är igång! Och det var sannerligen välbehövligt! Jag tror att jag hade tre par grytlappar på lager och det går ju knappast åka på julmarknad med så lite grytlappar, det säger ju sig självt. Har man nu börjat med dem i oktober så borde man väl kunna ha dem klara till december!

Det tar lite längre tid och är lite knasigare att väva dem bredvid varandra men jösses vad nöjd man är när man klipper ner dem och alla par är exakt lika långa. Då är det värt varenda extra minut som det tagit.
Nu får vi hoppas att grytlappar blir årets julklapp!

GOD JUL

Ursäkta, jag tror bestämt att jag fastnade i julstressen!
Det är ju en tid då man vill så mycket och hinner så lite. Kan i alla fall trösta er med att jag inte vävt något på väldigt länge så ni har inte missat något!
Istället har det kokats julgodis, handlats julklappar och pyntats. Det är en roligt tid när man får gå "all in" och pyssla, pynta och mysa så mycket man bara kan! Och julmusik är ju bara ett måste!
Snart, snart är det dags för final för snart är julhelgen här. 

Jag vill önska er alla en innerligt God Jul och jag hoppas att ni alla får fira den just precis så som ni vill.

Själv ska jag njuta av nära & kära, en massa god mat och sedan hoppas jag att tomten tittar förbi och att jag varit tillräckligt snäll!

GOD JUL

RESTGRYTLAPPAR

När min gästvävare klippt ner sin matta härom veckan så fanns det en stump varp kvar i vävstolen.
Vilken tur, för det var tomt på juliga grytlappar inför årets julmarknad.
Nu har jag i alla fall några röda, härliga grytlappar till försäljning den andre advent! Återkommer med dem när de är fållade och klara.
Nu är det fullt fokus på kommande julmarknad. Man vill ju gärna fylla på lagren lite. 

Men just nu är det förkylning som härjar så det går lite långsamt. Det börjar med en ond hals, fortsätter med tappad röst, går vidare till nysningar och rakt in i feberdimmorna. Väl ute ur feberdimmorna tar hostandet vid och i mitt fall brukar det hålla i sig länge och väl. Just nu befinner jag mig i fasen mellan feberdimmorna och hostningarna så snart är jag nog tillbaka på banan!
Man ska bara påminna sig själv om att lyssna lite på sin kropp...

GRYTLAPPAR

Nu är de äntligen färdiga! Tror att jag klippte ned de sista i januari så de har hunnit mogna ordentligt.
Det är ripsgrytlappar i svart och grått men en liten effektrand som går att ha i vilken färg man har. Perfekt om man har en liten restrulle som ligger.
Dessa har jag gjort många gånger innan men det går åt en hel del varje år, och det är kul, för de är roliga att göra. Jag gillar ju såna här små vävar som går fort och är behändiga. Går fort förresten - det beror ju på om man väver nått förstås. Ibland är det mycket annat som är intressant. Men man får passa på nu medan snön ligger kvar i hörnen för sedan ju längre fram på våren och försommaren vi kommer ju längre ner i prioriteringsordningen brukar vävningen komma. 

HALVFÄRDIGT

Jag brukar vara ganska duktig på att göra i ordning det jag vävt snart efter att jag klippt ner det, annars har det en tendens att bli liggandes. 
Inför förra årets julmarknad snabbvävde jag en del som jag ville ha med mig dit och en del av dessa saker blev inte fållade och har då blivit liggandes.
Dessa grytlappar är ett sådant exempel. De har legat bredvid symaskinen länge nu och blängt på mig.
Nästa gång vi hörs hoppas jag att jag har färdiga grytlappar att visa upp, annars får ni ta mig i örat! 

GRYTLAPPAR

Att det är nytt år innebär ju inte automatiskt att man får sätta igång med nya vävar. Nej, först måste man väva ner det som redan sitter i vävstolarna såklart.
Hemma hos mig sitter det rester kvar från "julmarknadstiden" så det är disktrasorna som ni sett tidigare i julens färger och så är det ripsgrytlappar i svart och grått med färgad rand. På bilden är det de med vit rand som är under tillverkning, men jag har även gjort ett antal med en blå rand.
Jag varpar med båda färgerna men solvar bara den ena, sedan klipper ner jag i halvtid och solvar in den andra färgen istället. Hängde ni med? Nej, det var kanske inte så pedagogiskt förklarat men hur som helt så blir det snyggt! 

ROSA BANDET

Under oktober månad pågick Rosa Bandet-kampanjen som jag hoppas att ni inte missade. I min grytlappsväv blev det några rosa bandet-grytlappar som nu är försedda med band, vilket är mitt sätt att bidra lite. Bättre sent än aldrig heter det ju och kampen pågår ständigt året runt.
Läs mer om hur du kan stödja cancerfonden HÄR

Det blev givetvis fler färger än rosa och nu ligger de allesammans fållade och klara i väntan på julmarknad.

FÄRGGLATT

Förra veckan klippte jag ner mina grytlappar. Efter att ha varpat två flätor á 6 meter så blev det 16 par grytlappar vilket jag får vara nöjd med. När jag vävde dem växte de fram mer och mer som en påse nonstop i allsköns färger. Vanligtvis väver jag mycket i svart, vitt och oblekt så det kändes lite ovanligt med en hel karamellpåse på tygbommen.
Har fortfarande lite problem med att röra mig efter att ha gett revbenet en smäll men jag har upptäckt att det går att sitta rak i ryggen vid symaskinen så nu kan jag åtminstonne fålla mina grytlappar som kommer väl till pass inför jul, då jag även passade på att göra några röda.
Nästa gång ska ni få se hur de blev fållade och klara.

DUBBELVÄV

Nu har dubbelväv här hemma fått en helt ny innebörd. Just nu är det grytlappar som står på programmet och det ska bli grytlappar i långa rader och i allsköns färger.
Jag har lite problem med att få mina grytlappar lika långa så jag testade att sätta upp två flätor bredvid varandra i samma vävstol. En liten olyckskorp kraxade i mitt öra att man inte kunde göra på det viset och kanske just därför var jag tvungen att prova. Vet ni vad, det går alla tiders! Nu vet jag att de alltid blir lika långa och passar ihop. Det går dessutom riktigt smidigt att väva.
Nu är det bara att väva på och hoppas att det blir riktigt många fina grytlappar till julmarknaden.

På tal om jul. Jag har fått ett sådant sug efter adventstid och julpyssel. Har redan börjat fundera på julgardiner och adventsljusstakar. Men innan jag vet ordet av så är vi nog där. Kanske inte vore så tokigt att ta tag i de där julgardinerna i alla fall.