DÖSKALLEVÄRMARE

Under vinterns allra längsta och mörkaste kvällar hann jag faktiskt sticka lite. Det har blivit ett antal handledsvärmare till sommarens och höstens försäljningar. Här blev det två par med döskallar! Ja man får kanske ha lite fantasi för att se att det är just döskallar!
I det här fallet är de stickade av ett acrylgarn som jag hade liggandes. Det är verkligen en enorm skillnad på känsla att sticka med ull och att sticka med syntet, men ibland får man ta vad man har.

ROSENGÅNGSTRÄNING KLAR

Nu är övningsmattan klar! Den är nedklippt och har dessutom fått drejade fransar.

Det är väl inte det vackraste vi skådat färgmässigt, men det fick bli lite skräptrasor till övandet. Man får väl kalla den för lite vårig, eller passande till påsk. Att den sedan råkade bli 3 meter lång var väl kanske inte riktigt meningen men nu lärde jag mig ju dessutom att inte göra så galet långa rapporter. Det finns mycket man ska lära sig den hårda vägen!

Den här mattan är vävd med enkla trasor och i mitt tycke är den lite i tunnaste laget. Nästa försök får bli med dubbla trasor så får vi se om jag tycker att det känns stadigare. Jag gillar när mattorna blir lite "rejälare".

Undra om rejäl är ett dialektalt ord? Jag har nog aldrig använt det i skrift tidigare men någon gång ska ju vara den första för allt!
Nu ska jag ta mig en funderare över vad som skall komma i mattväven härnäst!

OÄNDLIGT SAKNAD

Det blev tyst ett tag här igen. Tystnaden var dessvärre inte så rolig...
För drygt ett år sedan stod jag i mitt kök och band en vacker brudbukett till en vacker vän. Dessförinnan vävde jag en vacker bröllopspläd till samma vän.
Förra veckan stod jag åter i mitt kök och band blommor till samma vän men den här gången var det blommor som följde henne till den sista vilan.
Blommorna är mitt sätt att knyta ihop det hela, att få uttrycka min saknad, min tacksamhet, min glädje över alla fina minnen och ett sista farväl.

Det är nu man tänker på vad man har och vikten av att ta vara på det, men sedan vet man också att när vardagen kommer så rullar allt på igen och det är så lätt att glömma allt det som är viktigt. Viktigt blir jobbet, viktigt blir vardagsrutinerna, viktigt blir allt oväsentligt.
Det är då, när man står där mitt i vardagen som man får försöka påminna sig om att faktiskt uppskatta vad man har och framför allt uppskatta de man har runt omkring sig och de man älskar. Ingen är här för evigt.

Låt blommorna viska ett sista Farväl

Tänk på cancerfonden

DIAMANTKYPERTSJAL

Minns ni pyjamassjalen? 

Den här har varit på gång väldigt länge nu. Jag klippte ur den första halsduken lagom till julmarknaden och som den tidsoptimist man är trodde jag såklart att jag skulle hinna få den fransad och färdig. Dagarna innan julmarknaden rusade fram med allt sista-minuten-fix och jag tänkte optimistiskt nog att jag skulle hinna fransa den på plats under lugna stunder. Det roliga var bara att de lugna stunderna aldrig infann sig på grund av besöksrekord som vi såklart är väldigt tacksamma för, så vad gör väl då en sjal mindre i sortimentet. Det blir ju höst och jul igen! Och kvar i vävstolen sitter fortfarande många meter av denna skapelse. Jag räknar med att hinna få även dem färdiga till nästa julmarknad men i mitt tempo ska jag väl inte lova något... Eftersom jag tycker att den är på gränsen till gräslig så lockar den inte där den står i sitt hörn, men de dagarna som är lite extra gråa och inspirationsbefriade då blir det faktiskt en bit eller två vävda. 

Och jag har en känsla av att det faktiskt kommer att hinna bli både en och två gråa dagar innan det är dag för julmarknad igen! 

ROSENGÅNGSTRÄNING

Så var det då dags för övningskörning!
Det är rosengångsmattor som står på schemat. Jag har liksom aldrig riktigt fått till det, aldrig riktigt knäckt koden så nu ska jag öva och öva och öva tills jag gör det!
Till att börja med hoppade jag ner i de där lådorna med trasor som man hela tiden flyttat längre och längre in i garderoben. 
Ska jag nu övningsköra så behöver jag ju inte göra det med "fintrasorna".
Passande nog för säsongen så blir det lite påsk/vårfärger, men vad det blir av det i slutänden det vet nog ingen!
Trampa hit eller trampa dit? Motsatstrampa eller inte motsatstrampa? Skyttla från ena hållet eller skyttla från andra hållet?
Ja nu vet ni vad jag håller på med! 

GLAD PÅSK

Häromdagen var det äntligen dags att få sätta ut de första vårblommorna. 
Eftersom jag bor på en tämligen högt belägen plats så får jag alltid vänta lite längre än er andra med att sätta ut mina vårblommor. Vintern vill gärna hålla kvar greppet lite längre.
Men nu äntligen var det dags för några stryktåliga penséer och påskliljor att få hälsa välkommen hem till mig!
Lagom när jag planterat klart och sopat av verandan så kom snön! Visst är ironin härlig ibland! Som tur var så blev den varken ihållande eller långvarig så intill väggen trivdes mina små nykomlingar fortfarande ganska bra.

Vill önska er alla en riktigt Glad och Härlig Påsk!

TILLBAKA

Nu äntligen har jag fått ändan ur och tagit tag i problemet. 

Ny dator är inköpt, uppackad, installerad och klar. Nu är det bara innehavaren som ska ställa om sig från gammalt till nytt så ni får ha lite överseende!
Under tiden som jag väntat på att en ny dator skulle trilla ner från himlen har jag satt upp en mattvarp. 

För några år sedan (tiden går ju...) var jag med i en tävling på vävbutiken.se som ju numera inte ens heter vävbutiken utan Lankava. Där vann jag en varpfläta på 15 meter oblekt och nu kom den väl till pass. Detta ska nämligen bli en övningsvarp. Man måste ju tyvärr öva på saker och ting för att bli bättre. Skriver tyvärr, för helst av allt skulle jag vilja kunna allt redan från början, men så är ju inte fallet så nu ska det övningsköras lite. Så fort jag kommit igång så ska ni få se vad övningarna kommer att handla om. Först ska det skäras trasor.